|
|
|
I glädje fest och gamman, vänner skrattar, vänner ler, där vilar trygghet, finnes vänlighet vart än man ser. Händer mötas, varma? Nej, kalla och blöta av blod! Svarta minnen vaknar, väller fram liksom en flod Vad hände? Vart tog ljuset vägen ? Varför är Du här, Kalla Mörker ? Jag trodde du var bortjagad för gott ! Lämna mig ifred! Gå din väg! Jag är inte din ! Glädjen övergick till ondska, jag trodde inte sinnena mina, på en kort sekund var Du tilbaka för att glädjas åt min pina. Ej räckte tidigare, de tusen nätters plåga, nu tänder du mitt bål igen med facklans gula låga. Allt går så kvickt från vett och sans, likt en virvlande och vansinnig dans. Hat och tårar, hårda hjärtan, svek och spe, tomhet, ångest, ögon som för gott har slutat le. Vad har jag gjort för ont, som måste straffas så ? Trots jag är tillsammans, tycks jag alltid ensam gå. Ensam på min väg eller ensam sittande vid eldens rand. Ingen finns att se en i nöd utsträckt hand. http://hotten.htmlplanet.com |